[[wpe|Sanjūsangen-dō|Sanjūsangen-dō]], eller Rengeō-in som den officiellt heter, är en riktigt spektakulär sevärdhet i [[wpe|Kyoto|Kyoto]]. Kyoto som stad har ingen brist på tempel och sevärdheter, men detta är ändå något unikt. Templet ligger i den östra delen av Kyoto bortanför floden [[wpe|Kamo-gawa|Kamo-gawa]], ett par kvarter norr om Shinkansenspåren.
Den usprungliga byggnaden var från 1164, men som så ofta med gamla träkonstruktioner så tenderar de att brina ner av någon anledning, så även denna. Efter att Sanjūsangen-dō rekonstruerats har den stått i princip oförändrad sedan 1266 – det vill säga mer än 700 år – även om man gjort fyra renoveringar under denna tid.
Tempelbyggnaden i sig är stor och massiv, men ganska anspråkslös ändå i förhållande till vad som väntar i dess inre. Huskroppen mäter 120 meter och mellanrummen mellan stolparna inne i byggnaden räknar 33 till antalet, vilket också har get templet dess smeknamn – sanjūsan är just trettiotre på japanska.
Entréavgiften är 600 yen och innan man går in i templet får man, som ofta sker i asiatiska tempel, ta av sig skorna för att inte slita på trägolvet inne i templet. Kamera får inte heller användas inne i tempelbyggnaden. Skyltar varnar för att kameror kommer att kontrolleras vid utgången. Vid vårt besök skedde inte detta, men man bör självklart ändå visa respekt för att det är en religiös plats.
Jag var inte helt klar över vad som väntade och blev smått överväldigad av de 1000 statyer – Kannon – som stod uppställda i prydliga rader, längs den långsträckta byggnadens inre. Framför dem står 28 vaktande gudomar – beskrivna med ursprung och styrkor – till syfte att skydda De 1001 Kannonerna. Den 1001:a Kannonen är en stor Buddha-staty som placerats mitt i den långa uppställningen av figurer.
Storslagenheten i mångfalden av statyer för tankarna till terrakottaarmén i Xi’an, Kina, även om det här naturligtvis är något helt annat. Var och en av statyerna är tillverkad i trä, av en stor mängd konstnärer. Vid en första anblick ser de alla likadana ut, men tittar man närmare finns det vissa skillander. Det är ett imponerande hantverk och nog är det fantastiskt att det kunnat hålla sig så välbevarat under så många år.
Sanjūsangen-dō är väl värt ett besök under Kyoto-vistelsen.
– – – – –
Öppettider: 8-17 (mellan 16 november och 9 mars till klockan 16).
Buss 206 och 208 går från JR Kyoto station och stannar på hållplatsen Sanjūsangen-dō-mae, framför templet.
Leave a Reply