Avlägset, vackert och avkopplande på Honke Bankyu Ryokan

Det är litet besvärligt att ta sig till Honke Bankyu Ryokan, som ligger uppe i bergen i närheten av [[wpe|Nikko|Nikko]], norr om [[wpe|Tokyo|Tokyo]]. Men den något omständiga resan till trots överträffades  i vart fall mina förväntningar rejält. Vi har inte vid tidigare resor i [[wte|Japan|Japan]] kostat på oss alltför mycket på boende, utan fokuserat på resan. Men vi varje resa har vi säkerställt att vi bott på ett par enkla ryokans för att få möjlighet att bada onsen och bo på traditionellt japanskt vis. Honke Bankyu Ryokan överstiger den standard vi tidigare prövat på rejält.

Ett ryokan – för den som inte vet – är en form av japanskt värdshus, men storleken varierar från små familjedrivna ryokan till stora hotelliknande verksamheter. På ett ryokan bor man i ett rum med tatamimatta och futon-madrasser som rullas ut i på golvet framåt kvällen, att sova på. Ingen lyx vad gäller sovdelen alltså. Men istället erbjuder ryokan ofta möjlighet att bada onsen och att äta traditionella måltider med smårätter, både till kvällsmål och frukost. Man bör dock kontrollera vad som erbjuds i varje fall.

Honke Bankyu Ryokan är ganska stort, med en huvudbyggnad och annex. Man kan boka boende i båda byggnaderna. Onsenbadet sker dock i huvudbyggnaden, vilket kan vara bra att veta.

Det finns några olika prisnivåer på rum, både standard rum och sviter, i huvudbyggnad eller annexet.

• Svit i huvudbyggnaden med eget onsen
• Svit i huvudbyggnaden med dusch och badkar
• Stadardrum i huvudbyggnaden
• Svit i annexet
• Standardrum i annexet

Vi bodde i standardrum i huvudbyggnaden för 18.000 yen (ca 1.450 kronor) per person. I det priset för ingick såväl middag, frukost som 45 minuter i privat onsen.

Att utnyttja möjligheten till att bada onsen på egen hand, ute i friska luften är en självklarthet.

Det varma vattnet.

Den kyliga luften.

Jag tror faktiskt att det är extra skönt under höst och vinter. Kroppen exponeras först för kylan, men värms sedan av det heta källvattnet. Sedan man man sätta sig på kanten en stund när det blir för varmt, för att snart glida ner i vattnet igen när man börjar känna av kylan. Hela onsen-traditionen påminner faktiskt en del om den finska och delvis den svenska bastukulturen.

Just onsen-badet är en av höjdpunkterna med besöket på Honke Bankyu Ryokan. Förutom tiden i det avskilda onsenbadet, finns dygnet runt tillgång till ett riktigt bra och trevligt publikt onsen, med såväl inomhusbad som utomhusbad.

Efter bad och litet avkopplande vila, väntar middag.

Middagen serveras i en separat byggnad på andra sidan floden och man tar sig till den, iklädd yukata och tofflor över en hängbro. Mörkret har lagt sig och det känns litet spännande att gå över den smågungande bron. På andra sidan väntar ett hus, där en värdinna med kvicka steg visar oss till rummet där vi skall äta.

I rummet finns ett antal nedsänkta sandbäddar med glödande kol. Vi får plats runt en av eldarna. På pinnar nedstuckna i sanden grillas fisk och risbollar. Där steks också en köttfärspasta, som strukits på baksidan av en träspade. På våra brickor ställs skålar med soppor, fisk och grönsaker löpande i av värdinna. Menyn är väl tilltagen.

Mot slutet av måltiden kommer värdshusets matrona in i en vacker kimono och hälsar oss välkomna som gäster. Hon talar bara japanska och vår bordsvärdinna översätter så gott hon kan på knackig engelska. Några artighetsfraser utbyts och kimonodamen ställer några frågor om Sverige innan hon önskar oss en god natt och försvinner vidare till nästa rum.

Middagen avslutas med ett ganska långt samtal med vår bordsvärdinna. Hon är uppriktigt intresserad och nyfiken på var vi kommer ifrån och vart vi rest i Japan. Träna på att tala engelska gör hon gärna, även om det inte alltid är hel enkelt att förstå varandra.

Vi vandrar mätta och mycket belåtna tillbaka i mörkret över hängbron till huvudbyggnaden och vårt rum.

Att ta sig till Honke Bankyu Ryokan

Honke Bankyu Ryokan är som sagt inte helt enkelt att ta sig till, men det är ett ryokan av väldigt hög klass, så det är väl värt besväret.

Från Tokyo är det tåg som gäller – om du har ett Japan Rail Pass så tar du  Shinkansen till Utsunomiya, följt av JR Nikko Line till Imaichi station. I Imaichi får man gå några hundra meter till stadens andra tågstation Shimoimaichi. Från Shimoimaichi tar man Tobu Kinugawa Line mot Yunishigawa Onsen Station.

Om du inte har ett Japan Rail Pass är det rent av enklare att åka med någon annan tåg operatör, till exempel direkt från Shinjuku mot Kinugawa Onsen, där du byter till Tobu Kinugawa Line – som ovan mot Yunishigawa Onsen.

Här är värt att påpeka att tidtabellen för Tobu Kinugawa Line ser ut att visa ett tågbyte vid  Shinfujuwara till YaganRailroad Line. Vi steg av för att byta tåg, men kände oss litet osäkra och frågade om tåget. Vi hann turligen bli upplysta om att det var samma tåg som skulle fortsatte vidare mot Yunishigawa Onsen Station, så vi klev tillbaka på tåget. Det verkar som att de endast bytte personal vid denna station och att namnbytet på linjen berodde på det.

Vid Yunishigawa Onsen Station – som oväntat är en bergstation där man får ta hissen upp till markytan och busstationen, tar man slutligen bussen vidare mot Yunishigawa Onsen och hoppar efter någon halvtimme av vid Honke Bankyu Ryokan mae.

Adress:

Telefon:

Fax:

Hemsida:
Honke Bankyu Ryokan